Gödsel
 

Buskar och prydnadsväxter, häcken och gräsmattan, ja alla vill de ha gödsel. Det finns en mängd olika produkter och gödselmedel, och för att veta vad som är lämpligt att använda till vad kan denna lilla gödselguide vara till nytta. 

Bra struktur i jorden 
Växter behöver näring, vatten och syre. Om inte rötterna andas spelar det ingen roll hur mycket eller vilket gödselmedel du tillför, växten dör så småningom. Därför är det viktigt att förutom gödsel också tillföra material som ger bra struktur åt jorden. Konstgödsel innehåller inga sådana ämnen. Struktur får du däremot av bl.a. väl förmultnad kompost, stallgödsel och andra naturliga gödselmedel. Ej förmultnad kompost är inte bra att använda. Den tar för sig av syret i jorden när den fortsätter att omsättas. 

Luktar, luktar inte
En nackdel med naturgödsel är enligt vissa lukten. Av naturliga orsaker har ofta naturgödseln lite strakare lukt än konstgödseln. Om naturgödseln är väl brunnen är lukten oftast relativt svag och avtar fort, särskilt vid vattning eller regn. Hönsgödsel innehåller lite mer kväve och luktar därför lite starkare än ko- och hästgödsel.
Så är det spridningen. Konstgödseln är granulerad d.v.s. hopklumpad i lagom stora korn för att spridas med vagn eller för hand. Naturgödseln kan också vara korning (hönsgödsel,  Algomin), eller lite mer som geggig jord. Denna kan vara svårt att sprida jämnt varför den lämpar sig bäst till buskar, träd och trädgårdsland. Till exempelvis gräsmattan där en jämn spridning är viktig är ett granulerat gödsel att föredra. När du använder konstgödsel måste man vara noggrann med doseringen. De är ofta ganska koncentrerat och kan vid överdosering bränna sönder rötterna. Naturgödsel är lättare att dosera rätt, du kan nästan inte ta för mycket. Ett litet undantag dock för hönsgödsel som faktiskat är relativt starkt. 
 

Käve, fosfor, kalium 
NPK är välbekanta bokstäver för odlare. Efter bokstäverna står det siffror, t.ex. 18-4-7. Siffrorna visar hur stor delar N, P respektive K som gödselmedlet innehåller. Det står angivet på såväl konst- som naturgödsel. N står för kväve, som behövs för gröntillväxten. Höns och gräsmattegödsel innehåller mycket kväve. Om du använder gräsmattegödsel till blommande buskar, fruktträd eller perenner får du mycket blad och få blommor. Hönsgödsel kan du använda till allt , men bara på våren och  försommaren om det gäller blommande växter. Senare kan det bli för mycket grönt även av det. Komposten kan också behöva tillförsel av näring. Där är hönsgödsel utmärkt. Andra kväverika naturgödsel är benmjöl, bra till klematis (det innehåller även mycket kalium, se nedan) samt blodmjöl som är bra till grönsaker speciellt sallat och kål. För mycket kväve gör att det gröna "förväxer" och får sämre motståndskraft mot skadegörare. Om du kvävegödslar en växt på hösten lurar du den att växa i stället för att förbereda sig för kallare tider. Det  kan resultera i att växten inte klarar vintern. 
P betyder fosfor som gynnar rottillväxt, knopp och fruktbildning. Titta alltså efter halten fosfor när du gödslar rosor, perenner bärbuskar och fruktträd. Mycket fosfor finns bl.a. i hornmjöl som är ett naturgödsel. 
K står för kalium, som behövs för att växterna ska övervintra bra. Kaliumet höjer sockerhalten i växternas celler och de fryser vid en lägre temperatur. Under hösten bör du ge en gödsel med stor andel kalium och fosfor för god rottillväxt och som övervintringshjälp. Välj t.ex. Algomin trädgårdsgödsel eller konstgödsel som heter rätt och slätt PK-gödsel. Hornmjöl går också bra. 

Behövs specialgödsel? 
-Både ja och nej. Det finns en mängd olika gödselmedel: specialgödsel för rosor, barrväxter, potatis, jordgubbar rododendron etc. Behövs verkligen alla? - Nej egentligen inte.  När man vet lite om vad siffrorna på paketet betyder har man lättare att välja ut de "onödiga" sorterna.  Till potatis och rotfrukter behöver du en stor del fosfor (P) som ju gynnar rottillväxten. Den höga fosforhalten måste vara i kombination med en låg andel kväve, annars tar gröntillväxten ändå över. Specialgödsel för tomat brukar ha ungefär siffrorna 6-5-4. Innehållet är alltså lite av allt och är bra till det mesta. Specialgödsel för gräsmattor är bra tack vare den extremt höga kvävehalten. Här går vanlig blåkorn också bra. Rododendron och barrväxter mår också bra av egen gödsel, men det räcker med att du köper till den ena växtgruppen och använder det till båda. Dessa har gemensamt att de är surjordsväxter och vill ha en gödsel fri från kalk. 

Gödsel I tablettform. 
Det finns även gödseltabletter som du sätter fast i vattenslangens munstycke. Tabletterna finns för olika växtslag, precis som specialgödsel ovan. Fördelen med dessa tabletter är att du automatiskt vattnar samtidigt som du gödslar. Nackdelen är priset. 
 

Stallgödsel 
Stallgödsel är ett samlingsnamn för all gödsel som består av djurspillning från häst, ko, får, get, höns och svin. Bara spillningen gör ingen gödsel, utan det skall även innehålla strömedel och foderrester. Det är det som är bra för jordens struktur. Tänk på att stallgödseln måste vara väl brunnen. När spillningen är färsk kallas den dynga, och den är då stort sett oanvändbar som gödsel. Dyngan innehåller stora mängder urin och ammoniak som måste omvandlas till kväve, det är denna process som kallar att gödseln brinner. Dynga eller dåligt brunnen gödsel ev. kan vara användbart vid sena höstgödslingar i samband med höstgrävningen. För det mesta brukar man sprida ut stallgödseln några veckor innan man planterar eller sår, då det är lätt att vända ner jorden. 
Stallgödseln innehåller i stort sett alla nödvändiga näringsämnen samt strukturförbättrande ämnen. 

När ska man gödsla och vilken sort ska man använda?

Varför ska man kalka, och hur ofta ska man göra det?